Enskild reflektion - Malin Jarflod

Enskild reflektion – Malin Jarflod

Storyline är en pedagogisk metod som jag aldrig hört talas om innan, så först upplevde jag det lite svårt att få grepp om vad det faktiskt var. Jag tycker att det har varit en utmaning att göra detta arbetet när man inte har någon barngrupp att tillgå och tror att storylinearbetet blir ännu mer givande tillsammans med barnen. Denna pedagogiska metod ger barnen möjlighet till både delaktighet och inflytande och jag tror att det fria skapandet gör barnen motiverade och inspirerade att skapa sina egna karaktärer och sin miljö. Genom att barnen får tillgång till att skapa med ett stort utbud av material stimuleras deras fantasi och de får möjlighet att stimulera sin kreativa förmåga (Storyline.se).

Genom storylinearbetet går det att få in många av målen läroplanen ska sträva mot och nyckelfrågorna ger många tillfällen till diskussioner där barnen får uttrycka sin åsikt samtidigt som de får lyssna till andras. Det är barnen som styr arbetet framåt med stöd från oss pedagoger och spänningen i arbetet blir att man aldrig riktigt vet vad barnen kommer med för idéer och vad som ska hända. Barnen får i stort sett fria händer och deras perspektiv kommer tydligt fram.

Pramling Samuelsson (2011) menar att det finns sex viktiga funktioner i arbetet tillsammans med barn och det är pedagogens förhållningssätt, utgå från barnens erfarenheter, integrera lek och lärande, utmana barnen samtidigt som man har en öppen och tillåten stämning, att man kommunicerar mellan vuxna och barn och mellan barn samt att barnen blir lyssnade på och får göra sina röster hörda. I storylinearbetet blir alla dessa funktioner möjliga.

Förskolan ska vila på en demokratisk grund (Skolverket, 2010) och denna pedagogiska metod lyfter fram demokrati genom att barnen får inflytande och får vara med och påverka  och föra fram sina åsikter i detta arbete. Björklund (2014) menar att demokrati är en viktig del av ett hållbart samhälle samt att demokrati är att känna sig delaktig. Hon menar också att förmågan att kunna fantisera och vara kreativ är betydande för att skapa en hållbar utveckling. I detta arbete får barnen tillgång till både kreativitet och fantasi. Alla barnen blir också delaktiga utifrån sina egna intressen och sina förutsättningar. Därför anser jag att storyline är en bra pedagogisk metod i ett arbete mot ett hållbart samhälle.


Referenser:
Pramling Samuelsson, Ingrid (2011). Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education. Department of Education, Communication and Learning, University of Gothenburg. https://disco.hv.se/courses/11451/192250/files/pramling_samuelsson_jeic_2011_why_should_we_be.pdf
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket.

Storyline.se http://storyline.se/

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

29/12-17

Idag har vi skrivit klart vårt planeringsschema Storylinepunkt Nyckelfrågor Aktivitet Organisation Material Produkt Ämnesintentioner Överblick över händelse-förloppet, den ”röda tråden” Frågor som sätter igång aktiviteter och lärande Hur man jobbar med just denna punkt, vad barnen ska göra Är det för denna punkt bäst att jobba individuellt, i mindre grupper eller i helgrupp? Vilket material behövs? Vad ska resultatet bli av denna punkt? Vilket lärande och vilka kunskap ska barnen tillägna sig i denna punkt? Ett brev ligger i brevlådan på förskolan. Brevet kommer ifrån Brunis som bor i skogen. I brevet står det att Brunis känner sig ensam. Pedagogerna frågar barnen hur vi kan hjälpa Brunis. Barnen får tillsammans komma fram till hur de kan hjälpa Brunis. I denna aktivitet job...
Läs mer

Reflektioner kring Storyline - Sofia Carlsson

Reflektioner kring Storyline - Sofia Carlsson Det har varit väldigt spännande att få jobba med Storyline som arbetsmetod och jag har lärt mig mycket under grupparbetets gång. Mina tidigare erfarenheter av Storyline sträcker sig till att som förälder ha upplevt de erfarenheter mina två barn har gjort under de år som deras förskoleavdelning har använt detta arbetssätt. Det har varit berikande att nu kunna sammanfoga dessa två perspektiv vilket har gett mig en klokare förståelse för djupet och även vidden av arbetssättet. Det har även varit roligt att kunna delge mina barns erfarenheter och reaktioner som matnyttig information till vårt arbete då vi endast haft en fiktiv barngrupp att relatera till vilket gjorde att det blev lite av ”torrsim”. Det var svårt att få grepp om hur barn skulle kunna tänkas reagera på vår planering och i vilken riktning de skulle kunna tänkas föra historien framåt. Barn kan vara väldigt oförutsägbara och i regel innovativa på ett sätt som inte alltid ...
Läs mer